Det finns änglar. Det finns en Gud.
Jag vet detta. Men ibland blir det extra tydligt.

Bill Kaulitz var på väg från Hamburg till Berlin dagen innan EMA's, alltså onsdagen förra veckan. En bil kommer in framför honom utan att blinka, och han måste väja för den. Han kör in i sidan av vägen. Tack vare att han har en sådan stabil bil, och en jäkla änglavkat så överlever han. Utan skador. Förutom en svår chock så klart.

Herregud.
Jag var i Berlin.
Lek med tanken att det inte gått så bra.
Att Bill blivit allvarligt skadad eller...
dött.

Alla försökte övertala honom att ställa in EMA framträdandet. Men det gjorde han inte. Och så såg jag Tokio Hotel för första gången. Mitt livs lyckligaste ögonblick. Och jag visste inte. Vi visste inte. Helt sjukt. Men de visste, och det var därför de hade sin familj och sina vänner där. Det var därför Bill var så noga med att tacka vänner och familj i tack-talet. Det var därför Tom såg mer eller mindre lidande ut under hela kvällen. Tom är inte bra på att låtsas att allt är bra. Bill är kung på det.

Jag är nog lite chockad.
För det hade kunnat bli så annolrunda. Mitt livs bästa dag hade kunnat bli en av de värsta dagarna.
Tacka Gud för att det inte blev så. För att Bill klarade sig.

Du wirst für mich immer heilig sein




xoxo Em